Efter en grymt seg söndag verkar denna måndag börja i samma tempo. Att bara stiga upp ur sängen var som att bestiga Mount Everest. Vissa dagar bara är sådana. Kroppen hänger liksom inte med tankarna utan rör sig i slow motion, om den ens rör sig alls det vill säga. Spenderade mestadels av dagen igår i horisontellt läge framför dator och tv. Vilket var typ, sjukt länge sen, jag gjorde sist. Var nig behövligt. Och vips är klockan halv åtta, och jag som börjar klockan åtta. Och det enda jag har gjort är att äta frukost. Opps... dags att vakna nu Pernilla!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar