Första natten i sin egna säng på mer än en vecka efter kvälls/nattpass på jobbet. Kan det bli mer underbart?? Känner mig som i himmelriket med mina egna alldeles lagom fluffiga kuddar.
Så som sagt. Hemma igen efter en vecka i London, England, Skottland. Vart bra dagar. Skönt att komma bort en stund och bara impulsivvara. Det behövs sådana resor ibland. Det ger lite klarheter i vissa förut svåruppklarade tankar man har. Man lär känna sig själv bättre. Utmana sig själv. Och vart ligger utmaningen i att semestra en vecka? För mig handlade det om en vecka utan träning. En vecka med godis, glass, restaurang mat, alkohol och andra onyttigheter. Kanske inte låter som en big deal i mångas öron men efter år av ätstörningar och träningsnoja är varje gång jag "tillåter" mig själv att svänga utanför ramarna en seger. En liten seger mot ett starkare jag. Ett litet kliv i rätt riktning i en "sjukdom" jag vet jag aldrig helt kommer besegra. Den kommer alltid finnas där, mer eller mindre, och kunna ploppa fram när helst den vill. Det gäller att lära sig balansera. Veta vart man har sig själv. För tillbaka vill jag inte. Jag skulle inte ens önska min värsta fiende i den sitsen. Det är svårt att gräla ensam...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar