Träningen går bra och framåt

Efter att fått reda på att jag kom vidare i polishögskolans uttagning och ska göra fystesten i januari virrar många tankar omkring i huvudet. Hur ska jag på bästa sätt lägga upp träningen för att vara väl förberedd?? Vad jag hitills kör på är mångsidig träning där jag varierar med egentid på löpbandet där jag tränar intervaller, sist körde jag från 9,3 km/h - 15,4 km/h, backträning i trappor och långturer i lägre fart. Varvar med diverse gruppaktiviteter som body balance och box just nu, mest för att träna mig till bättre smidighet. Även styrketräning är ett givet inslag men inte alls på samma nivå som tidigare. Vill att kroppen ska orka prestera bättre på kondition och smidighet nästintill varje dag. Känns bra just nu. Kommer få ändra efter var jag befinner mig.

För övrigt är jag fortfarande Godisfri!!!!! Vet inte riktigt hur många dagar det är nu men ligger väl runt 30 tror jag. Det känns sjukt bra =0).

Crazy Love

Lätta steg. Perfekt luft. Perfekt temperatur. Precis rätt ställe. Att springa i Sydney med Stilla Havet endast två meter bredvid sig är en fantastisk känsla. Hittade dem mest romantiskt gångstigen upplyst endast av månen och stadens sken som pressade sig fram mellan trädallen som löpte längst vägen. Lukten av det salta från havet och doften av främmande växter och träd. Träden tog slut och en värld av lampor yttrade sig framför mig. Harbour Bridge och Operahuset i full glans med mörkret som enda skal. Lång trappa upp till Operahuset, fem vändor avklarade med stor känsla av glädje att jag befann mig i Sydney. Underbart. En timmes fantastisk löpning vars vyer jag sent kommer att glömma. Sydney 17 oktober 19.12-20.20. 20 grader 48% luftfuktighet. Crazy Love!

Traning

Har inte blivit sa mycket av hitills pa min resa. Men ska forsoka ge mig ut bade idag, imorgon och pa tisdag. Pa tisdag ska vi hyra en campingvan och bila i 17 dagar sa antar att det inte blir speciellt mycket traning da. Far forsoka ta lite promenader da och da mellan bilstoppen for att fa igang kroppen lite.

Gissa vad jag gör?

SVETTAS!!!!! Jepp 11 km 1.08. Sicka sacka sicka sacka hej hej! Energin ville verkligen inte ta slut. Skulle kunna springa i all oändlighet men tänker spara mig till i morgon och ge mig ut då med. Var första milen på länge och OH YES! Alla kortpass med intervaller upp till 15km/h och sega branta backar har gett resultat. Aldrig vart så enkelt att springa enmilaren. Jag flyger......


*LER*

Nu är jag SERIÖS

Jag måste göra något åt mitt sockerätande. Jag bara måste. Det funkar inte. Jag mår inte bra av det och fattar inte varför jag utsätter mig för det gång efter gång efter gång. Så mycket kämpande för ingen glädje. Det enda jag gör är att fördärvar för mig själv. Låter mig sjunka djupare ned i träsken och får allt tyngre lera att kravla mig upp igenom. Nej. Nu är det stopp. Godisförbud från och med nu fram till dagen före julafton. Får äta lite den 23:e och 24:e och sen nolltolerans året ut. Lyckas jag med detta är det jag som ska investera i mig själv och kontakta en personlig tränare. Varje gång jag tänker tanken godis ska jag säga personlig tränare tio gånger tyst för mig själv. Kom igen nu Pernilla. Heja!!

Bygga kondition

Den senaste tiden har inneburit en mängd konditionsträning och för att bygga upp den så har jag varierat mig mellan simning och löpning och nu även spinning idag. Tror det är bra för kroppen att variera för att få bra flås inom olika kategorier.

Senaste simningen resulterade i 2 km på 60 minuter. Bra för att vara mig och jag är sjukt nöjd över det.
I fredags blev det nytt personbästa på 2 km inför fystesten på 9.13. Yes! Det var jobbigt det var det. Men så grymt skönt att få en tid med många sekunders marginal.
Och idag blev det alltså 40 minuters spinning. Och det kändes. Min cykelkondition är inte bra. Där finns det verkligen att bygga på.

På torsdag går planet mot Australien där jag kommer spendera de närmsta 2 månaderna. Ska fokusera på löpningen och smidighet inför 2 km:arn och Harristestet. Förutom det kommer det förhoppningsvis spenderas en hel del tid i vattnet med dykning och eventuellt även surfning. *drömmer*

Träning på G igen

Pigg kropp. 90 minuter på gymmet igår. 60 min promenad idag. 60 min gym idag. Känns bra. Bockat av en hel del på min före resa lista. Sjukt nice.

Motivation och inspiration tryter

Får inte till det. Inte bra iallafall. Inte som jag vill det. Det känns bara sjukt jäkla hopplöst och helt oinspirerande och mållöst. GAH!!! Vet inte varför det inte funkar som jag vill. Känns som om hela kroppen strejkar. Den vill bara inte lyda mig. Jag vill inte lyda mig själv. Känner mig misslyckad och jävlig. Hoppas det vänder snart. Dippar kommer lätt. Men faan i mig dags att börja klättra uppåt igen. Prestera och må bra. Orkar inte med tröttheten. Mäktar inte med att känna motivationen tryta och kroppen ta stryka med. Ska ta några dagars vila och kommer åter på måndag.

16 dagar kvar

Nervositeten har ännu inte inbefunnit sig trots endast 16 dagar kvar. Massa tips och idéer på vad man ska göra där kommer hela tiden. Två månader kommer gå på tok för fort det vet jag. Men oj vad skönt det ska bli att slippa den svenska hösten. Var och simmande igår och drömde mig bort där jag plaskade runt i vattnet. Drömde så jag blev förvånad när jag tittade på klockan och över en timme redan hade gått. 1800 meter blev det. Skönt. Hann även med ett 30 min benpass i gymmet igår. Idag var det bröst och mage som fick jobba lite. Körde endast lite uppvärmning och hoppas att jag ska få tillfället i akt att släpa mig ut på en promenad i höstsolen också. Men först uppladdning med mat och lite jobb.

Flowin

Idag ska det provas på Flowin. Vilket blir dagens typ enda aktiva aktivitet. Motivationen är lika med noll. Tröttheten är lika med till tusen. Seg, trött, frusen. Blä!

Aktiva söndagen

Efter 6 timmars vedhuggning, 2 timmars flyttning i trapphus och 1.5 timme på gymmet är jag tvungen att erkänna att jag är såväl trött som lite lite sliten. En god natts sömn hoppas jag ska råda bot på det så ny energi infinner sig. Älskade måndag är på väg.

Solidaritet

Vad är solidaritet för dig? Kan man vara solidarisk utan att lägga in en aspekt av egenintresse?

"Solidaritet": innebär för kollektiv att gemensamt ta ansvar för något, inbördes gemenskap, att av egenskap av del av en grupp verka hänsynsfullt utan egenintresse för denne grupps bästa" (källa wikipedia)

Enligt denna beskrivning av solidarisk är alltså att vara solidarisk att man gör något för gruppen som inte gynnar en själv. Men finns det verkligen något man gör för att inte gynna sig själv? Enligt mig finns det inte det. Hur man än vänder och vrider på en gärning, god som ond, så går det tillbaka till den som utförde den. Jag tror att människan är en individuell varelse men för att passa in i samhället måste man jobba tillsammans för gemenskapens bästa. Annars blir man utanför och lämnad ensam. För vem vill spendera tid med en egoistisk person som bara sätter sig själv på högsta tron. Människan är egoistisk. Den som inte säger sig vara egoistisk: sätt dit i skamvrån med dumstruten på och ta dig en funderare. Människan är egoistisk. Men mer eller mindre från person till person. Eller kanske mer eller mindre synligt egoistisk. Människor har olika belöningssystem. Olika saker som gör att man känner sig bekräftad och sedd. Vissa strävar efter uppmärksamhet genom att gapa och synas i sina bekantskapskretsar. Andra utför farliga/korkade handlingar för att andra ska lägga märke till en och prata om en. En del klär sig annorlunda för att sticka ut i folkmängden. Men även genom att vara "snäll". Snäll genom att göra det som är bäst för gruppen. Egocentrisk snällhet. Så svaret på frågan: Vad är solidaritet för mig? Solidaritet för mig är att göra något för gruppen så gruppen tycker om en = egenintresse. Kan man vara solidarisk utan egenintresse? Nej.

Peppad till tusen

Är det något som är dumt att göra är det att ligga och läsa träningsbloggar på kvällarna. Blir så sjukt taggad och peppad. Vill träna NU! Om jag hade haft ett nattöppet gym i närheten hade jag lugnt slängt på mig kläderna och gett mig av dit. Egentligen började suget igår kväll på bowlingen. En grabb (man) med grymt snygga triceps spelade på banan bredvid. Fasiken vad sugen jag blev då. Jag vill också ha grymt snygga triceps. Jag vill jag vill jag vill. Och jag vill jobba på dem nu. Men men. Får snällt vänta till imorgon. Nästan så jag verkligen bara måste hitta ett litet utrymme i morgondagen för ett pass. Men får lugnt vänta med några timmars sömn. Ha. Snacka om att tankarna kring min kropp svänger upp och ned. Ena dagen känns det bara skit och musklerna vill verkligen inte jobba. Vissa dagar är jag så in i själen motiverad att jag är rädd att jag aldrig kommer sluta om jag väl börjar ett pass. But I LOVE it!

Steg 1

Ett steg i rätt riktning. Språkprov den sjätte. Fasiken nervös bara jag tänker på det. Men den nervositeten ska jag ta tag i. Mer peppad then ever och har nu på allvar insett att jag verkligen måste ta tag i explosiviteten på fysiken. 2 km under 10 minuter är målet. Vet att det i sig inte är någon match men vill klara det utan att vara totalt död efteråt. Blev på pricken 2.01 km på 10 minuter på bandet igår. Började på en hastighet på 12km/h och var tvungen att stegra ändå upp till 14km/h för att nå 2:an. Kommer lägga mycket energi på just dessa två km de närmaste månaderna. Målet är att ligga på 13km/h i 2 km vilket skulle innebära en tid på 9,23 sek. Då har jag marginalen på min sida. Andra delen av fysprovet innebär att man ska dra en 77 kg tung dock på ett tekniskt rätt sätt. Vilket innebär att man ska använda benen mer än ryggen när man lyfter. Detta kommer jag träna med hjälp av marklyft, rodd, benböj och bålstabilitetsträning med avseende inför just denna uppgift. Tredje delen innebär en kombo där man ska slå en kullerbytta, hoppa över ett 76 cm högt hinder och krypa under detsamma. Om jag uppfattat det rätt. Detta på under 16 sek.

Härligt men lite mål i träningen =)

Morgonlöpning och långfrukost

40 minuters morgonlöpning = 5,6 km i väldigt lugnt tempo. Lätt puls, dock tunga ben men med ett friskt sinne och djupandning gick det ändå bra på tom mage. Ska spendera dagen med lite papper, städning, tvättning och träning. Ska försöka göra det bästa av denna lite dystra höstdag.

Kaffe under täcket

Brrrr. Kall morgon. Skjussade mor nu på morgonen. Fullfart på rumpvärmaren. Frost på rutorna. Väl hemma en kopp kaffe med ner under täcket. P3 Morgonpasset, internet. Mmm. Dock känningar efter gårkvällens migränattack. Surfar Australien och drömmer. Njuter av vetskapen att jag om 22 dagar kommer vara på Arlanda. Glad, upprymd, skrattandes med mina resvänner. Kan knappt fatta att jag och hon ska ut på ännu ett äventyr. London var ett äventyr, Cairns kommer slå det äventyret med zebralängder.

Dags att ta tag i dagen.

Framtidsplaner 2011

Jag som verkligen inte gillar att planera utan ta dagen som den kommer tänker faktiskt ha ett hav av alternativ till 2011. Polishögskolan är sökt. Försvarsmakten är kontaktad. Hjärt- och lugnräddning, livräddare och badvakt finns som klara alternativ. Studera.nu är inkopplat för sökning till kriminologi i stockholm, psykologprogrammet i göteborg (why not), rättvetenskap i göteborg, intervju- och samtals metodik i göteborg samt en distanskurs i kropp, näring, hälsa där den anatomi och fysiologi jag behöver för att gå massageutbildning finns. Ja viljan och fantasin finns det inga gränser för. Ska bli spännande att se vart jag hamnar. Om allt bangar blir det flera resor och nya upptäckter.

Nu är det grönsaksmos och köttbullar som ska fixas. Slänga iväg ett sms till Sandra och kolla bowlingen på fredag. Längtar efter mina laxåbor =).

En typisk måndag

Höstsol ute. Sovmorgon till halv elva! Har inte hänt sen jag vet inte när. Ägnat 45 minuter åt min frukostfil och kaffe. Funderar på hur jag ska lägga upp dagen. Trädgårdspyssel, löptur och gymmet är säkrade inslag på denna dag. Backpass i elljusspåret följt av ben och mage på gymmet blir upplägget. Myspys. Hoppas på glada besked om kryssning och påbörja present till 1-åring på kvällskvisten. Japp, jag ser fram emot denna dag =).

Söndagen den 19 September 2010

Nu vet du =P

Haft en helt ok dag idag. Ommöblering på G med storstädning, jobbat på en kall med ack så kul 40-års fest, träffade söta vänner nu i kväll. Helt underbart. Imorgon är det söndagsmiddag med många av mina favoriter. Kanske dags att planera menyn. Hmm. Ska hinna med träning och städning innan också. Sova med Sessan nu som är hemma på visit några dagar. Så gosigt med en liten kissa bredvid sig i sängen. Kärlek!

Japp, det är ganska bra så här fem över två natten till en söndag i september men vetskapen att om 27 dagar sitter man i Sydney!

Mina saknade rosa addidasskor

Om det är konstigt eller inte att ligga i sängen halv tolv och sakna sina löparskor vet jag inte. Men om jag hade dem nu skulle det inte vara långt ifrån att jag hade snörat på mig dem och gett mig ut på en tur. Det spritter i benen efter att få springa och jag hoppas jag lyckas återfå dem snart. Annars är det nu 27 dagar kvar och det börjar redan bokas på med dagar och aktiviteter som ska hinnas med innan. Skepp o Hoj!

Sydney biljett införskaffad

14 oktober åker vi. Jag, Kristina och Mårten. Arlanda- Frankfurt - Singapore - Sydney. Sen får Australien ta oss dit den vill. Längtar så efter nya äventyr och upplevelser. Kommer bli en sjukt bra resa. I just know it.
Morgonpromenad check trots ruskigt höstväder. Men hade tur och regnet kom inte ifatt mig förs sista biten hem. Även gårdagen bjöd på morgonpromenad samt nästan en timme på gymmet med fokus på underkroppen. Idag blir det överkroppen. Inspirerad av Military Fitness bygger jag mina egna pass med fokus på att hålla pulsen uppe genom att blanda tyngre övningar med kondition och lättare övningar.

Vilodag men stort D

Lång dag. Mycket vila. Japp lite choklad. Egentligen lite för många bitar men hejdade mig tillslut. Inte ens en promenad. Huvudet vill inte. Ryggen vill inte. Psyket vill inte det heller. Är toktrött idag och känner mig lite risig i kroppen. Hoppas verkligen inte en ny förkylning är på G. Är nog bara den bristande sömnen som stör i kroppen. Hoppas på bättre timmar i natt och en pigg och energirik kropp imorgon. Funderar på om 300:- till ny månad på gymmet innan jag drar är något att satsa på. Tror nästan det. Efter att vart inne i ett x antal gym i storstaden måste jag säga att jag älskar mitt gym! LOVE!! Det finns inget som slår ett småstads gym. Japp det blir nog så. 300:- på gymkort. Nu är det klart det blir det. Blir några timmars jobb i helgen som får finansiera det. Gött mos!!!!!! =)

Military Fitness Pass Nr 2 för idag =)

Ännu ett Military Fitness pass avklarat. Super skoj idag var det. Krypandes på marken och joggandes i kolonner samtalandes med kompisen bredvid. Johan är garanterat min favoritinstruktör. Mycket kondition men sprintar och intervaller, uppför och nerför varvat med utfall, armhävningar, krypande m.m. Kroppen är nu trött och en vilodag är starkt inplanerad imorgon. Tar tåhet hemåt redan på morgonen. Får se om jag tar en morgonpromenad när eller senare under dagen. Tror det blir sängen och sömn nu.

Byte

Med en skrikande kopia av Anna Skipper och sex stycken morgonpigga tjejer och en kille bytte jag idag ut min morgonpromenad mot Military Fitness Weight Loss Boot Camp. Japp, ännu ett prova-på-pass genomfört. Är inne på dag 15 av 1 h promenad varje dag där jag har som ambition att gå dem på morgonen. Men idag bytte jag ut promenaden mot 45 minuters intensiv, pulsdrivande träning med kroppen som vikt. Det var utfall, armhävningar, squats, planka och burpees i långa rader. Konceptet handlar om att sätta igång förbränningen i kroppen. En förbränning som tydligen ska hålla i upp till 2 dygn efter träning. Ingen förflyttning (dvs ingen löpning) utan bara jobb med styrka och pulshöjning med kroppen som vikt. Personligen tycker jag den vanliga träning med Military Fitness ger mig betydligt mera än denna. Dessutom är jag inte större faan av Skipper.

Bodycombat och sockernoja

Det var länge sen jag var så blöt av svett som efter dagens Bodycombat pass. Fast vart besviken när även detta pass tydligen var utan både handskar, mitsar och säckar. Vart finns det pass med det? Det var alltså bara luftslag så ungefär som ett boxpass fast med mera variation.

Haft flera dagars sockernoja nu. Är så helt säker på att det beror på tristess och rastlöshet. Måste stålsätta mig lite mer. Gillar verkligen inte att känna det suget efter socker. Så från imorgon blir det skärpning =).

Nu blir det svenska kriminalare från sängläge.

Love!

Sleeeeepy sunday


Av någon konstig anledning har jag virkabstinens. Jag vill virka. Nu. Problem: Har varken virknål eller garn. Lösning: Söndags loppis. För övrigt är det en ganska lugn söndag hitills. Kände inte alls för morgonpromenaden men drog mig ut ändå. Samlade ihop 40 minuter åtminstone. Bättre än inget. Body Combat väntar vid fyra tiden. Ska bli kul. Samla kraft till det. Tar nog med mig handduk och stoff och hoppas på att de har en nice bastu att spendera lite tid i. Skulle vara grymt skönt känner jag.


Kokosabstinens


Mina kokosgodisar är slut. =(. Och jag vill ha mer. Gah. Kokostokig till tusen. Godis godis godis. Haft en bra dag idag med mor i staden. Fika, shopping, fika, Lisebergsvandra och mat igen. Nu är det Desperate Housewives maraton, utan kokosar nu, slut på kokosar. Coco coco. Imorgon är det nytt träningspass på G. Bodysomethings. Kommer inte ihåg vilket jag anmälde mig till just nu. Men kul kommer det att bli.



Fredagsnöje. Trött och glad.

ZZZZZZumba


Shake it, shake it, shake IT babe! ZumbaFitness tillhör nog den slags träning som absolut inte passar mig. Jag är mer raka rör, tunga vikter och hårda slag. Spänning och kontroll. Zumba är relax, skaka rumpa och släppa loss helt. Men jag gillade det. Det var en stor prestation för mig som är stel som ett kassaskåp att vicka på höfterna och skaka fettet. Många skratt och med en så bra instruktör vi hade på dagens pass var det alltid nära till skrattet.


Jag skulle ha ätit lite mera glass

Har läst den raden förut och jag gillar den. En gammal dam ligger för sin dödsbädd och får frågan. Är det något du ångrar med livet? Jag skulle ha ätit mera glass, svarar hon. Så ikväll har jag ätit glass. Men gott samvete. Det var gott och jag var värd den.

För övriga har både promenaden och en timmes Military Fitness blivit av idag. Skönt som bara den både två. En massa avsnitt av Desperate Housewives på kvällskvisten.

Dagen blir vad man gör den till


Hade en liten svacka igår. Men insåg tillsist att det funkar ändå. Det är som Broberg säger - Målet är ingenting, vägen är allt. Jag behöver inte stressa omkring och skynda på allt. För när jag väl är klar så vad ska jag då göra?

Borde träna lite mer på att våga. Tänk om man missar nåt?

Höstmorgon

Superfin morgon idag. Blev en frukost före promenaden. Tänkte byta ut den mot en liten joggingrunda istället. Legat lite på latsidan med löpningen. Blivit så mycket annan träning. Men ska det bli något bra Göteborgsvarv nästa år så lär jag ju börja igen snart. Om jag hinner ska det bli ett pass Bodypump ikväll också. Var väldigt många år sen. Ska bli kul.

En timme senare: Sjukt sega ben lyckades bara samla ihop 30 minuters joggande. Tror kroppen är tröttare än jag känner att den är. Suck. Hur laddar man om på bästa sätt??

Simintyg - Check


150 m bröstsim, 25 meter ryggsim, hämta 60 kg docka på 1,5 meters djup och bogsera 10 meter. - Check. Total tid: 5 minuter. Inte svårt att klara simgränsen för att ansöka till polishögskolan. Men måste man så måste man. Passade även på att fråga badvakten om tips vid simning och han höll en ca 30 minuters lektion med mig. Fick super bra genomgång av tekniken för bröstsim och crawl och en massa tips och saker att tänka på. Så snällt av honom. Passade även på av simma en timme. Blev lite pinsamma 1,4 km men hade stort fokus på teknik och andning.

Funderingar kring klassikern ligger och mal.

Göteborg dagar

Några dagar i Göteborg igen. Vilket innebar ett pass Military Fintess nu ikväll. Mycket svett, tunga andningar och skratt. Gillar gruppen. 115 armhävningar totalt blev det idag. Dagens tränare räknar dem. Kul sätt att se hur man förändras. 110 är lätt 100 i rad om 6 veckor säger han. Kan ju alltid hoppas han har rätt i det. Att gå från inga till 100 på åtta veckor är inte fy skam. Känns rent av bra faktiskt. Skönt också att förkylningen börjar gå ur kroppen så jag kan träna igen. Känna mig trött och vilja sova. Nu vill jag sova. Nu ska jag sova! God natt!

Jag kan, jag vill, jag ska


Motivation är en färskvara. Det gäller att peppa sig själv. Bryta mönster man inte gillar eller uppskattar. Mitt liv är mitt liv och vad jag vill göra med det är upp till mig. Det finns inga färdiga regler eller ett facit att ta till. Det handlar om mig. Bara mig. Comprendo?

Mentala krockar och energilösa handlingar

Den ena tanken krockar med den andre. En tredje tanke kommer in och och flera tankar fylls på. Tillslut är det ett virr-varr av tankar instängda i för trångt utrymme.

Tankvärt


"Länge har jag tyckte att livet var på väg att börja - det verkliga livet. Men det var hinder i vägen, något som måste stökas undan först, något oavslutat, en uppgift. Sedan skulle livet börja. Till sist uppdagades det för mig att detta är livet". - Alfred D'Souzo

Nu nu nu


Vill bli frisk NU!!! Vill träna NU!! Gillar inte alls att vara förkyld. Vill träna!!!!

SUCK!

Torsdags tankar

Efter att ha slöat nästan hela dagen framför film och dator, sovit med katterna och vara allmänt utslagen vill sömnen inte alls infinna sig nu. Näsa och hals klias och hostan vill inte ge sig. Får hoppas på bättre imorgon då jag trots allt ska jobba. Min mobil ligger någonstans ute i Brerumskogen, antagligen i trygghet vid mindre kantarell, ingen jag eller mor kunde finna i kvällsmörkret. Får gå en runda till i morgon. För plockad svamp har jag gjort idag. Trotsade kroppen och tog en sväng. Någon/något gillade inte att jag trotsade och virrpannig som jag är tappades mobilen någonstans under den 1,5 timmar långa promenaden. Gick samma sträcka med mor nu ikväll men ingen mobil återfanns. Summa: Iphone trasig, kamera överkörd, mobil i skogen --> datorn har jag (peppar, peppar) kvar än så länge. Alltid något.

Min kvällsrastlösthet relaterade i surfande på diverse träningsbloggar och jag blir så sjukt inspirerad. Jag vill också! Träna! Muskler! *drägglar* Styrka och uthållighet. Inte sitta här och snörvla och ha mig. Får bli ändring. Bättre mat. Mat som kroppen behöver. Tror bestämt att glassäsongen är över nu, godiset är förbi och alkoholen är egentligen bara ett substitut för bristande självkänsla. Bättre att bygga på den inre själen än den yttre fasaden. Hellre lite torr och äkta än blöt och falsk.

Ska roa mig med lite alkohollagstiftning och se om John Blund kan behagas komma snart.

Crapfeeling


Nej det gick inte denna gång. Förkylningen har slagit till med stora steg. Seg som faan, huvudvärk, lock för öron, täppt i näsan, ont lite varstans (kan vara träningsverk iochiförsig). Blir massage, film och vila dagen igenom. Hoppas på bättre mående imorgon.

Suckar djupt.

Bang bang bang woppa bang bang


Jag ska inte bli sjuk. Jag är inte sjuk. Jag är frisk frisk frisk och imorgon är det ännu ett pass Military Fitness och jag längtar som en tok. Ska börja skriva lite cv och dylikt nu. Promenera runt staden imorgon och söka extra knäck. Nu börjar jag bli rastlös igen. Dags för nya äventyr. Måste vänta något runt hörnet. Kan inte bara gå på en lång väg utan att svänga och ta chanser. Provar man inte får man inte veta. Frågar man inte blir man undrandes.

By the way så var veckans kurva idag. Inga mera branta sockerbackar denna vecka. Kommer gå som vandrande pinnar i rinnande vatten. ZzzzZzzzZzzz..... .... ... .. .

Coopertest

En variant på Coopertest var dagens pass på Military Fitness. Testet gick ut på att springa 2 km så fort man orkade. Göra så många armhävningar på tå man orkar, så många situps man orkar samt dips från parkbänk.
Mitt resultat:
2 km på 9 min prick
13 Armhävningar
30 Situps
47 Dips
Om åtta veckor kommer samma test genomföras igen. De garanterar då bland annat att man förbättrar sin tid på 2 km med 2 minuter. Det är vad det brukar snitta på. Ser verkligen ifram emot det.

Ingen av styrkeövningarna är väl något att hurra för direkt. Kan inte påstå att något av det är något jag brukar träna då min styrketräning främst ligger på tunga vikter med få rep.
2 km på 9 minuter --> 13,3 km/h. Jag kan inget annat säga att jag var sjukt slut efteråt. Något att jobba på där med alltså. Ska bli sjukt intressant att se hur mycket man kan förbättra sig på dessa veckor.

Mina träningskläder ser ut som en jordhög och luktar gräs


Kanske vore en idé att slänga in joggingpantsen i tvättmaskinen men varför det. Det är väl fint med lera och grus fläckar och lukt av gräs. Ny omgång av Military Fitness nalkas om dryga 20 minuter. Provar i Slottsskogen denna gång. Betydligt mera taggad idag när jag verkligen VET att det kommer bli sjukt grymt jobbigt. Off we go!

"Happy!"

Blöt, smutsig, kall och lycklig

Uppställning, höger om, framåt. Täten sväng höger, höger, höger. Spark bakåt. Upp med knäna. Högre, högre, Högre. Ner, upp, HALT! Armavstånd. Ner i vila (bord eller plankan), armhävningar upp, ner, upp, ner, stanna, stanna, stanna, upp, ner, upp, ner. Vänd om. Tjugo situps. In i skogen! Ta skydd (ned platt mot marken bakom någonting), upp vakt, ta skydd, vänd om, tjugo situps upp hit igen plankan med en meters mellanrum. Första man i ledet crawlar under nästa fortsätter när jag säger. Kör, kör, kör. Upp. In i ledet. Spring. Haha. Så sjukt kul. Military fitness love from me. Kommer försöka få in så absolut många pass jag bara kan när jag är i Göteborg.

Dessutom anmälde jag mig till Göteborgsvarvet i maj. Sjukt nice. Kul med ett mål. Så bäst att få fart på formen.

Bättre fredag är svår att finna

Visserligen är dagen långt ifrån slut men har väldigt svårt att tro att något kan gå fel. Underbar fredag som började med ett grattis sms till bästigaste personen i hela världen. Min underbara Josse. Följt av ett kom och baka. Fem minuter senare var jag där och inköpslista skrevs. Snabbvisit i mataffär och sen tillbaka igen. Bakade som galningar i tre timmar. Hem för långlöpning 1 h och 15 min var jag ute. Blev lite kortare uppehåll med promenad emellan för att orka med med slutade på milen och några kilometer. Super god lunch med lax och bulgur. Snart blir det golfrunda med mamma följt av grillkväll hos Jossan. Kan en fredag spenderas bättre än så? Just nu är jag glad. Ja pappa. Jag ÄR glad! Just nu! Jag är glad trots tårarna och den eviga saknaden. Jag förstår nu att det var därför jag sov oroligt i natt. Åtta månder av sorg. Evig sorg! Men jag klarar det. För din skull. Bara för din skull pappa. Bara din! Älskar dig!

Att varva fokusering och planering med att leva i nuet

Att leva i nuet är mitt motto. Jag vill göra det och försöker göra det så mycket jag kan. Samtdigt är jag väl medveten om att jag måste planera saker. Just för att det är så samhället är uppbyggt. Och just för att acceptera att andra människor vill ha lite framförhållning. Eller kanske ganska mycket framförhållning. Och även jag gillar framförhållning men till viss grad. Planer är bra. Just nu är det ganska stora planer på G inom de närmaste månaderna och det känns bra. Resplanerna med K och polishögskolan 2011. Det känns sjukt bra. Det är mål och något att sikta mot. Tills jag når dit kommer jag spendera dagarna efter mitt sedvanliga sätt. Ta dagen som den kommer och göra det jag känner för i exakt den farten jag känner för att göra det. Har dessutom en mängd små vardagspiller att förgylla livet med inplanerade. Släktkalas, miniseminarium, göteborgsdagar, kräftskiva, rockabilly kväll. Ja det känns bra helt enkelt.

Mot framtiden -->

En andra tanke


Ibland räcker det med att tänka en gång till för att inse att det egentligen inte är så farligt.

Vägskäl


Som om man står i ett vägskäl hand i hand. Sakta vandrar man åt höger medan den andra står kvar och tvekar, tar några stapplande steg åt vänster, stannar till, vänder sig om och vinkar hej då. Det finns inga säkra kort i livet. Det finns inget som heter för evigt. Det finns inget jag gör det sen. Det finns ett nu och endast nu. Ingen idé att älta, vrida och fundera. Bara att acceptera, förlåta och fortsätta. Börjar bli expert på att resa mig. Plåster, bandage och sårrengöring är slut för länge sen. Nu får såren läka av sig själv. Varar det så varar det. Men ingenting varar för evigt.

Hellre ångra det jag gjort än det jag inte gjort.

Tankar en kväll i augusti

Jag och K. pratar ofta om att vi vill ha någon som drar i oss och tar med oss jorden runt. På äventyr och upplevelser. Fixar spänning och mystik. Lever livet med oss. Idag började jag fundera på om det är för mycket begärt. Det kanske inte finns sådana människor? Och om nu inte dessa existerar så finns det två alternativ. 1. Vi fortsätter drömma, fantisera och hoppas att vi möter dem. Eller 2. Vi blir dem. Jag blir en sådan. Jag vill inte stå still och trampa. Hoppa runt i cirklar och klättra på samma oljahala väggar utan att få utlopp för min rastlöshet. Mina drömmar sträcker sig till vida stränder i varmare klimat, till höga snötäckta berg, dykning, surfning, vandring, båtliv, Afrikas landsbygd, skyskrapor, savann och djungel, leva för stunden, gå mot framtiden och minnas det förflutna som något bra.

Hellre ångra det jag gjorde än det jag inte gjort.

Manana manana. Te quiro manana!

Måsten är bara en form av vilja

Att måste göra saker. Eller att vilja göra saker. Gör man verkligen saker man måste om det inte finns en uns om vilja bakom dem? Jag tror att bakom varje handlingen ligger det en egoist gömd. Man gör aldrig något för någon annan om man inte kan få något tillbaka. Inte heller måste jag göra något för att jag på ren och skär måste verkligen gör det. Jag måste göra det för att jag innerst inne vill göra det för att slippa konsekvenserna av om jag inte skulle göra det. Så om man tar alla måsten i livet och ser den lilla viljan i allt så tror jag att livet blir lite färggladare.

Även en vindstilla dag har sina små vindar.

Snälla stanna mitt huvud

Det snurrar. Fort fort. Vill inte det. Vill inte alls. Som om 2010 skulle vara ett år att hurra för. Det sägs att det tar ett år, fyra årstider för att överhuvud taget glömma. Vissa dagar tänker jag på honom åtminstone bara typ varannan timme. Vissa dagar är han ständigt där. Ibland är allt bra, tankarna far iväg till annat men för det mesta är varje ny syn ett minne och ytterligare ett steg bakåt. Jag försöker. Det gör jag. Försöker att fortsätta leva men när saker man planerar för framtiden går i stöpet och andra idéer är tveksamma återfinner sig den återkommande känslan av att bara trampa. Trampa omkring i samma fotspår. Eller rättare sagt i nya fotspår fast i för små skor. Vid varje gathörn möter man ett nytt problem och hur man än gör måste man svänga och fäktas med armarna för att ta sig fram. Samtidigt inser jag att det är livet jag fäktas med och utan styva armbågar och ett ständigt leende, äkta eller oäkta, kommer jag inte ha råd att köpa större skor. Går jag barfota kommer jag säkerligen till en väg av varm kol. Men håller jag bara huvudet högt och fokuserar kan jag klara mig över även den. Säkert med brännmärken under fötterna och en doft av bränd hud i bagaget. What dosnt kill you makes you stronger. Det som inte dödar, det härdar. Utan motgång ingen framgång. Om man inte vågar falla hur ska man då kunna resa sig? Men det tar tid och ork. Det tar energi och för varje energisten som försvinner från min kropp ju längre ned faller jag. Men om jag inte tar från min samling av stenar och offrar dem en efter en kommer sorgen ikapp mig och det är om intet ännu värre. Men snälla låt mig själv få offra min fina samling. Stjäl inte min energi och lust. Låt mig vara mig och försök inte ändra på mig. För det gör det inget värt. Det gör det bara värre.

- Tankar när huvudet snurrar lika fort som fläkten på högsta nivå. Tankar när allt själen vill är att få ihop allt men när allt är en för svår, till syn, olöslig ekvation och hur man än räknar inte kommer fram till en lösning som håller. Det är slarvfel och fusk på vägen som gäller om svaret ska bli rätt. Men går det att fuska med livet?

Sommaren är i full gång

Mycket stoj och stim dagarna i ändå. Men även mycket ångest och förtvivlan. Ångest över vad jag delvis gör med min kropp, vart är träningen!!! hinns inte med just nu vilket gör att inget egentligen helt är på topp. Är så sjukt beroende av träning för att min kropp ska fungera men när kroppen inte orkar med träningen slår det fel. Att maten dessutom är åt helvete och mitt sinne inte riktigt är vart det borde gör inte saken bättre. Jag försöker men inte tillräckligt hårt. Jag ska försöka ytterligare och tänja mera. Har en filosofi över att om man fyller på precis tills bägaren rinner över så lär man sig så otroligt mycket om sig själv. Och det är den vetskapen jag vill ha. Att som den tjejen som klarar allt själv samtidigt leva upp till andra omkring en som drar i en gör det inte enklare direkt. Jag försöker vara tålmodig och acceptera. Förstå men ibland bara måste jag lägga krut på att förstå mig själv också. Annars rinner jag bara iväg, smälter ned som en piggelin i stekhet sol vid den ensamma klippan vid havet. Har jag tur rinner jag ned i vattnet och blir ett med världen, har jag otur torkar jag ut innan jag når dit. Och vem vill vara en uttorkad piggelin?

Fredag 18 juni betyder nystart


Att lägga en start på en fredag med 17 timmars jobb följt av 17 timmars jobb på lördag innebär en stor press på mig. En positiv press. Jag ska stressa långsamt. Någongång måste jag lära mig att stressa ned när jag behöver det. Dessa dagar kommer jag behöva det. Imorgon kommer jag behöva mina micropauser och ta till vara på dem. Då gäller det att släppa allt för två minuter, andas, lugna ned, återgå, prestera. Att en förkylning är på G i kroppen och träning och mat vart åt skogen den senaste veckan gör inte saker bättre. Men imorgon är det nya tag. Mat med mening och träning som bygger upp kroppen, mer än så kan jag inte hjälpa mig själv just nu.


Dag 180. 6 månader på söndag. Tiden går så fort. För fort. Ta vara på den! Imorgon kanske inte finns!

Vårda kroppen

Slarv, slarv, slarv. Dags att ta nya ordentliga tag. Har på sistone prioriterat något fel och glömt min kropp och mig själv. Måste varva ned. Äta bra. Motionerna. Jag funkar inte annars. Idag är den perfekta dagen att bara relaxa. Tänka. Formatera. Utforma. Se över. Risa och rosa. Notera. Bestämma. Vart är jag på väg? Vill jag dit? Vart vill jag? Hur kommer jag dit?

Att klämma in träning mellan 12 timmars "promenad"


Efter 6 timmar på benen (servitris), 3 timmar på dansgolvet, 6 timmar sömn, 1 timme powerwalk och 12 timmar utan att skuttit ned är mina ben trötta!! Får bli ett pass med kort uppvärmning och överkropp imorgon innan jobbet. Borde dessutom dra ned på kanelbullekvällsmatarna. Tror kroppen behöver något bättre att sova på.

Ledig torsdag


Haft en underbar ledig dag idag. Fått åtminstone lite saker gjorde. Det mest akuta. Sällskap på gymmet blev det också. Underbart. Benen som fick jobba lite idag. Imorgon blir det förhoppningsvis överkropp igen. Massa roligare.

Vecka 28,29,30 blir det vila från gymmet då det är stängt. Vilket alltså enbart innebär konditionsträning. Spännande att se hur mitt gymjunkie sinne pallar för det.

För övrigt ligger det fyra söta kattungar i vårt sockerdrickaträd. Hur söta som helst. Sommaren är här, trots att regnet just nu knastrar mot fönstret. Jag ska lära mig att ta det lugnare och inte vara så prestionsinriktad och upptagen hela tiden och alla världens länder ska skapa fred. Ungefär lika trolighetsvärde.

Nej, dags att rycka i det osynliga snöret. Sträcka på sig och le mot världen. Man har trots ändå bara en chans!

Ond mot mig själv Ond mot mig själv

Blir inte riktigt klok på mig själv ibland. Varför kan jag inte bara tagga ned, tänka efter innan jag agerar och tänka att nej jag behöver inte. Jag ska inte. Jag vill inte. Jag ångrar mig bara och planerar för en ny bättre framtid. Hatar dessa tankar. Hatar detta humör. Vet att det är trötthet. Men varför kan jag inte bara sova isåfall?? Men gjort är gjort, och tänkt är tänkt. Kan inte hjälpas kan inte ältas. Kan bara tänkas positiv och ta nya tag. Längtar till torsdag och en dag ledigt. Eerkänner godtroligt för mig själv att det vart lite väl mycket nu ett tag. Orka. Inte. Inte konstigt. Inte alls. Ska ta fram en bra bok och läsa mig till sömns. Frukosten ska serveras kvart över sex imorgon och jag behöver ta tag i mig själv. Lycka till mig!

Effekten av inlinesåkning och sommar


Konstaterade efter dagens promenad att springa inte är att tänka på idag. Idag om någon dag känns knäet sen inlinesvurpan. Får alltså bli promenader, corsstrainer och inlines som kondition tills knäontet gått över. Märkte även att sommaren är här på allvar. Promenaden resulterade inte bara i ett värkande knä utan även ett x antal nysningar med jämna mellanrum. Blir ett besök på apoteket imorgon om rådgivning vad man ska göra åt det.

Nu är ny energi intaget så åter till psykologiböckerna. Längtar som en tok till ca 10.00 imorgon. Då är det över. Längtar även som en tok till 16.00 imorgon men det hoppas jag inte går över.

Varför är sorg och längtan så otroligt mycket starkare än kärlek?

Öronbedövad tystnad.
Enorm tomhet.
Oändlig saknad.



Tillfällig dipp i självkänsla


På grund av delvis en liten jävla p-bot på 700:- som jag inte kan släppa att jag tillät mig själv att få. Snacka om noll kontroll!!! But what the fuck.. läser man psykologi så gör man och vet mycket väl om att man inte mår bra av händelser man inte kan kontrollera och som kommer helt överraskande. Och jag kan verkligen inte kontrollera den jävla gula lappen och det gör mig sjukt arg!!!!!!!! Att jag dessutom inte kan få arslet ur vagnen och avbeställa tid hos psykolog eller lämna tillbaka böcker i tid gör att pengar rinner iväg! Jag jobbar inte 17 timmarspass för intet! Och det gör mig ARG!!!!! Got it!!! ARG!!!! Dessutom ligger tentadimman tätt kring min tentaångest drabbade kropp och jag bara svackar och pustar efter luft, ork, inspiration för att läsa. Men finner jag något?? Nej.. No... Nothing NADA!!!! Och vems fel är det att jag mår så här?? Jo mitt alldeles egna del. Och varför in i helvete tillåter man sig att må så??? GAH!!!! Inte faan blir det bättre av deklarationer, momsredovisningar, arbetsplats som för tillfället bara står still, biljävlar som ska fixas och säljas ny som ska köpas, kontoret som bara står, oändlig saknad och frustation över att aldrig kunna sova när man vill. Inte orka det man vill. Inte kunna göra det man vill. Nej, idag är det inte bra.

Ta tag i mig!

Men vet ni vad??

Imorgon kommer jag må bättre igen.



Inlinespremiär, kramkalas och framtidsplaner

Nyköpte inlines. Tredje gången jag har ett par på mina fötter. Första gången jag verkligen åker någonstans. 16 km och bara en vurpa. Slog dock i knäet vilket inte känns så bra med tanke på att det brukar krångla lite titt som tätt. Blir styrketräning biceps, triceps, bröst och axlar idag. Så knäet får vila helt. Antagligen imorgon med. För att vara på säkra sidan.

Haft underbara dagar i Linköping.

Framtidsplaner: Jobb, massage, plugg, plugg, plugg, jobb, plugg, plugg, tenta, pojke, jobb, jobb, jobb Söndag kväll!

SHopping inför Grease kväll på onsdag. Studentfest med kameran i högsta hugg. Hoppas på en mycket trävelig kväll =).

Nytt rekord


45,11 YES!!! På milen alltså!!! WOhoo!!!! NICE! =) Glad. Sprallig. Laddad!!!!

Emotioner


Emotionell hämning: inträffar enligt då man ständigt stänger inne sina negativa känslor. Anses av de tidiga psykologerna vara den största orsaken till psykologiska sjukdomar. Andra psykologer hävdar dock att det är bra med emotionella hämningar. Inte främst för att inte bli aggressiv och bemöta andra människor på olämpligt sätt. Forskning visar dock på att det är bra att visa även sina negativa känslor. Man anses då har lättare att ta negativa händelser i livet samt bekämpa sjukdomar bättre. Det sympatiska nervsystemet fungerar mera normalt.

Disclosure (avslöjande) är när man talar om något högst privat för en annan person. Anses vara bra. Att hålla inne med privata hemligheter kan leda till psykologisk ångest och fysiska sjukdomar. Pennebaker menar att inte tala om traumatiska, negativa eller upprörande händelser kan leda till problem. Det är fysiskt energitagande och efter ett tag leder det till stress och stressrelaterade sjukdomar. Att konfrontera traumatiska minnen genom att berätta dem för någon eller skriva om det ger känslan av en befrielse och att man inte behöver hålla på en hemlighet.

Många studier har gjorts genom att man har bett en grupp skriva om sina känslor inför en stor händelse i sitt liv (tex att flytta hemifrån för att börja plugga) och en annan grupp att skriva om triviala saker några kvällar i rad. Senare har dessa personer kollats upp och visat att de som skrev om sina känslor inte gått lika ofta till skolsyster och inte haft lika många fysiska problem som de som skrev om triviala saker. Så kom igen folket! Det är inget fel att "hänga ut" sig på internet!

Att blogga är töntigt


Tycker att den kommentaren duggar rätt tätt nu för tiden. Men självklart bara för dem som inte ens provat att blogga och inte förstår varför man bloggar. Att blogga är idag för många mer eller mindre som en dagbok. Så varför ska man öppna upp sin dagbok på internet? Brukar en vanlig kommentar lyda. Det är ju bara för att få uppmärksamhet! är ytterligare ord som används flitigt. Men varför bloggar man då? På riktigt? Personligen bloggar jag för att jag inte gillar att prata om mig själv. Det finns människor som gillar att säga allt de gör och gnälla på allt och hela tiden säga hur de mår osv. Men det gör inte jag. Jag hatar att gnälla och klaga på saker. Jag hatar att säga till folk att jag mår dåligt. Hur kul är det att lyssna på det egentligen? Jag vill inte sitta och prata om min träning med min omgivning för det är egentligen ingen som bryr sig. Jag hatar att skryta och det är ytterst sällan jag tar fokus på mig själv i mina samtal med andra. Bloggen är helt frivillig att läsa eller inte. Jag bryr mig inte om ifall jag sitter dag ut och dag in och skriver enbart till mig själv. Jag mår bra av det, och jag tänker fortsätta med det!

The written world make you feel better...

Mental misshandel


Jag vill ha kontroll. Kontroll på mig själv. Kontroll på vad jag gör, hur jag reagerar i olika situationer såväl fysiskt som psykiskt. Jag tar saker i min takt. Ibland går det i racerfart ibland snigeltakt. Jag hatar att få bakslag och när helt oväntade händelser på ett ögonblick vänder upp och ned på ens tankar blir jag vilsen. Kom ett brev idag till pappa. Adresserat till pappa. Inte dödsbo. Utan direkt till honom. Han ska hämta ut nåt ifrån transportstyrelsen. Hur faan ska han kunna göra det?? Ilska och total nedbrytning. Känns bara som om jag kommer längre och längre ifrån mig själv i vissa situationer. Samtidigt vet jag att även denna händelse kommer att göra mig starkare och mera säker på mig själv. Nästa gång kommer det gå bättre. Kommer gå och hämta ut vad det nu är som ska hämtas ut och det kommer gå bra. Men då vet jag om det. Då är jag förberedd. Hatar dessa mentala slag och sparkar som hela tiden återkommer. Vad jag än gör så är det alltid något som påminner om pappa. Det gör bara så jävla förbaskat ONT!!!!

But as so many times before. Just keep smiling...

Även jag kommer överleva...

Dag 158


Gah, get crazy


Crazy on myself. My thought. Tankar, vilja, ork, motivation, koncentration, disciplin Where are you guys?

Fokus


Om inte nu så aldrig. Som så många gånger förut. Fokusering och redigering. Kan påstå att jag gillar mitt liv utrifrån "What dosen´t kill you makes you stronger".

Morgonpromenad och triceps, biceps, benpass


Helt slut nu ikväll. Både fysiskt som psykiskt. Fattar inte något av det. Morgonpromenad och 50 minuters styrka biceps, triceps och ben. Knäna villa inte riktigt hänga med i början men de löste upp sig till slut så kunde öka på på slutet. Dessvärre verkar ryggen och nacken fått en törn i benböjen för attans vad ont jag har. Kan inte komma på nån annan anledning till det. Får nog bli smithen istället för fri stång ändå. Surt. Är för jobbigt att dra fria över huvudet. Men biceps och tricps gick bra. Ökning på fri stång i biceps samt triceps i maskin. Kändes bra.

Kosten har vart i botten, som så vanligt när kroppen inte vill samarbeta med psyket. Men får ladda på med ny energi imorgon. Hoppas på att rygg och nacke känns bättre då det är rygg och bröst som gäller. Eventuell ändring till bröst, mage och axlar om ryggen inte vill.

Klirrade skriftliga till gröna idag. Känns nice. Känns att nu kanske det äntligen blir av. Kanske. Ska försöka hinna med några bollar i morgon. Stressad som fasen inför tentan nästa vecka och folk som drar i en hit och dit. Momsredovisningar och arga, vresiga hyresvärdar. En älskad lilla mamma och ständiga tårar. Äh! Lägg av! Res dig! Sträck på dig! Ready? GO!

Lite trasiga och fnasiga Är Inget Fel Att Va!

Sova kan jag göra när jag blir gammal! I denna takt blir jag gammal fort!!

Under cover i 100 år? Yes please!

Crash...

Cykel premiär

Hade några timmar till övers i morse innan jobbet så tänkte att va tusan. Jag cyklar. 16,5 km enkel väg. 16,5 hem nu ikväll => 33 km på cykel. Jag som trodde det bara var en mil och tyckte att jag måste ha cyklat väldigt sakta till jobbet när det tog hela en timme. Men när jag kollade på eniro var det visst 16,5 km. Då var jag betydligt nöjdare med tiden.

Är jag en cykelmänniska?
Svar: Nej. Jag har aldrig vart "bra" på att cykla. Ofta tyckt det har varit jobbigt och tufft. Att värma upp på gymmet med cykel är inte jag. För några månader sedan gick jag på mitt livs första spinning pass och plågade mig igenom det. Det har sedan blivit två pass till. Efter det har jag kört 15 minuters pass självmant på spinningcykel med olika tempo, motstånd, stående och sittandes. Kanske har det gett resultat? För dagens cykelpass gick långt över förväntan när det gäller mjölksyra och ork. Att tilläggas ska att vinden inte var att tala om och solen lätt gömd bakom molnen. Skönt träningspass som förenar nytta med nöje.

Nöjd.

HUNGRIG!

Vårruset a la 25,16


Kvävande fuktigt luft. 23 grader. Moln. Nyutslagen hägg. Styrketräning imorse. Ont i huvudet hela dagen. Trött som få. Långt ifrån optimalt väder att springa i och en kropp som verkligen inte ville men slutade ändå på 25,16 min på 5 km. Får väl erkänna det helt okey. Även om jag gärna hade velat ha det under 24 åtminstone.

Får se om det blir nåt pass imorgon eller inte. Beror på hur kroppen känner sig vid uppvaknande. Eller rättare sagt när den behagas vakna till liv och om jag hinner besöka gymmet innan jobbet. Fredag väntas ett 17 timmars jobbpass så träning finns inte att tänka på. Lördag. Nja kanske, trädgårdsarbete om inte annat. Söndag, ska klura på det. Förhoppningsvis.


När muskler darrar är lyckan som störst

Topp pass för bröst och axlar avklarat. Så underbart att bara pressa allt man kan i bänkpressen och i flyers. Hela jag darrade för att lyckas få upp på sista Helt helt underbart! Varvade med armhävningar och cabel cross. Även axlarna fick sig en rejäl omgång i såväl axelpress, framåtlyft som handstående. Lyckan var nådd! Magen lika stark som vanligt och jag behöver verkligen komma igång med nya övningar där för att lyckas utvecklas mera. Några bra förslag??

Ser ut att bli ett 9:onde vårruset för mig i morgon. Nytt rekord kanske??

Nu blir det premiär på touren.

Huvud, axlar, bröst och mage


Plugga, promenad, gymmet: axlar, bröst och mage. Kvalitets dag med mig själv. Avslutas med en förhoppningsvis premiärtur på golfbanan med mor ikväll. Ser ut som en bra ledig dag. Helt i min anda. Om jag hinner ska jag fixa lite i sommar kollektivet också. Helst greja lite mer i trädgården med. Stort trädgårdsland att gräva. Men bara att härda i och tänka på hur underbart det är att gå dit i sommar och se de klarröda jordgubbarna. Mmmm...


Trotsa vädret då kroppen skriker efter gymmet

Sommarfint väder ute idag. Klockan är bara nio och jag har redan spenderat nästan en timme i trädgården. Grävandes trädgårsland och plockandes maskrosor till fåren. Precis så som en sommarmorgon ska vara. Nu är det frukost och senaregymmet trots det fina vädret som råder ute. Hela min kropp saknar svettlukten bland andra träningsfreak och vikter. Höra beatet i musiken, känna energin i musklerna försvinna efter varje rep, svettdropparna sakta tränga fram, hjärtslagen ökas, fokus, anamma och en stort leende på läpparna. *Drömmer mig bort* Tur att vissa drömmar är inom snar framtid...

Home safe, vettigare och utvilad??

Första natten i sin egna säng på mer än en vecka efter kvälls/nattpass på jobbet. Kan det bli mer underbart?? Känner mig som i himmelriket med mina egna alldeles lagom fluffiga kuddar.

Så som sagt. Hemma igen efter en vecka i London, England, Skottland. Vart bra dagar. Skönt att komma bort en stund och bara impulsivvara. Det behövs sådana resor ibland. Det ger lite klarheter i vissa förut svåruppklarade tankar man har. Man lär känna sig själv bättre. Utmana sig själv. Och vart ligger utmaningen i att semestra en vecka? För mig handlade det om en vecka utan träning. En vecka med godis, glass, restaurang mat, alkohol och andra onyttigheter. Kanske inte låter som en big deal i mångas öron men efter år av ätstörningar och träningsnoja är varje gång jag "tillåter" mig själv att svänga utanför ramarna en seger. En liten seger mot ett starkare jag. Ett litet kliv i rätt riktning i en "sjukdom" jag vet jag aldrig helt kommer besegra. Den kommer alltid finnas där, mer eller mindre, och kunna ploppa fram när helst den vill. Det gäller att lära sig balansera. Veta vart man har sig själv. För tillbaka vill jag inte. Jag skulle inte ens önska min värsta fiende i den sitsen. Det är svårt att gräla ensam...


Seriöst, vem kom på handskar till gymmet?


Grepp. Tyngd. Fokusering på musklerna istället för smärtan i händerna. The magic gloves. Helt klart det bästa inköpet på länge. Sen jogginpantsen =D Ökade på på flera övningar jag inte kunnat förut för greppet har glidit ur mina händer och det helt enkelt har gjort för ont. Men inte nu längre *Happy*. Rygg, axlar och biceps samt 1 timmes kondition varvat cykel, jogging, cross och step. Nice pass som känns. Precis vad jag behövde.
Imorgon blir det fokus på ben och sen är det 1 veckas vilande från styrketräning pga semester. London love och engelska landsbygden. Självklart följer mina ständiga följeslagare Mr och Mrs Addidas samt Miss Pants med. Hoppas hinna med ett morgonpass i Hyde Park samt ett Military pass innan vi lämnar London och fortsätter uppåt. Längre än så är inget planerat. Take is as it come!





Mr Cancerjävel och Fru Psykfaan

Snälla, stanna


Nervositeten får kroppen att rysa av obehag.
Ångesten får hjärtat att slå hårt
hårdare.
Eko bland tusentals tankar
sorg.
Längtan.
Nervositet.
rädsla
Återkommande bilder, sakta sakta
Fort fort.
sakta, sakta
Fort!
Snälla, stanna
snurrandet får mig att må illa.
Det tär på mig. Det gör det.

långsamt sakta uppåt
snabbt nedåt
snigelfart framåt
rusningstrafik bakåt
tvära svängar med för lite space.
Ibland krockar tankarna
.

Energipåfyllning


Hoppas de sista dagarnas påfyllning av energi ska leda till bättre resultat och prestationer dagarna framöver. Ska verkligen försöka ta tag i att lägga upp träningsschema nu så allt inte försvinner under Englandresan och jobbet som snart drar igång på allvar. Blir att planera lite mera. Impulsiv planering? Dagar, tidpunkter, reservplaner, kost japp planera blir det.

Hoppas förövrigt på en mysig dag imorgon.
Cancer. Hjärtinfarkter. Strokes. Lunginflammation. Parksinson. Ledsjukdomar och faan vet vad. En olycka kommer aldrig ensam heter det och kanske är det just därför som det just nu bara svämmar över med sjukdomar i min närvaro. Eller är det så att jag uppmärksammar dem mera nu än innan pappa dog? Eller att jag är mer känslig och blir mer orolig över att människor omkring mig faktiskt kan dö när som helst. Det kan gå så hiskerligt fort och det finns ingenting jag kan göra åt det. Känner mig så totalt maktlös att jag inte kan kontrollera min oro och ångest över vad som kommer hända härnäst. Känner att hela kroppen reagerar på ett sätt som jag inte kan göra något åt. Det är en känsla jag inte kan slå bort eller springa ifrån. Den bara är där och jag hatar den. Hur hårt jag än slår och hur snabbt jag än springer kommer den tillbaka, infiltrerar mitt inre djup och bryter ned det jag kämpar så för att bygga upp.

Vissa dagar bara är såna.

Längtar efter dagar utan måsten


Jag har en tendens att om jag har mycket att göra gör jag ingenting vettigt alls. Just så är det nu. Har minst en miljon saker att fixa med innan resan till England vilket gör att jag för tillfället inte orkar med någonting. Bara tankarna på saker som ska göras får mig att inte orka någonting. Ögonen svider av trötthet och ansvaret på mina axlar är tungt. Gillar inte alls känslan över att det som ska bli så härligt att få komma bort ett tag, leder till stressen innan. I och i för sig borde jag börjat med allt betydligt tidigare. Och kanske prioritera lite annorlunda för att hinna med. Men nu sitter jag där jag sitter och orken är totalt slut. Huvud som kropp är utmattad. Fast ändå vet jag att jag i slutändan kommer hinna. Kommer snart ta mig i kragen, lyfta på hatten och fortsätta prestera. För det är så jag är. Mitt i allt känns det bra att veta att hur hårt jag än faller, hur stora skrubbsår jag än får, så vet jag att jag ganska snart kommer resa mig och att allting faktiskt ordnar sig på ett eller annat sätt. Såren läker och livet går vidare.

Om man inte snubblar ibland och skrapar upp sina knän har man svårt att uppskatta när man äntligen lär sig cykla. Om och om igen.

En sådan dag - Är mer en inställning än ett tillstånd


Idag är det en sån dag. En dag när varken kropp eller sinne verkar vilja vakna riktigt. Man bara inte orkar ta tag i något utan blir lätt bara sittande och funderar ut den ena tråkiga efter det andra att göra. För så är det. Ingenting är kul. En sån dag. Å andra sidan tror jag inte på "såna" dagar. Det är jag själv som skapar dem. Det är jag själv som försätter mig i det tillståndet. Rättare sagt, det är inget tillstånd det är en inställning. Just nu är min inställning att jag är trött, slut i kroppen, deppig, nere, sur. Är det då konstigt att hela min kropp strejkar? Nej!
Att ändra sin inställning såna här dagar är bland det svåraste jag vet. Oftast kommer jag inte på det förs efteråt. Men idag kom jag på det tidigare. Så le, le åt dig själv i spegeln, le just nu. Skratta till. Hoppa lite. Andas friskt luft. Sätt upp ett mål för de närmaste 15 minuterna. Ett enkelt mål och känn glädjen efter du uppnått målet. Det kan vara vad som helst. Mitt mål kommer vara att stiga upp ur sängen. Klä på mig träningskläderna. Fylla vattenflaskan och ta mig till gymmet. När jag väl kommer dit, hoppat på löpbandet vet jag att minuterna kommer flyg iväg. Jag kommer le för mig själv och tänka att YES. Jag gjorde det! Jag besegrade mig själv! Jag besegrade känslan av "ingentinget". Gick från dimma in i solsken. Det handlar om fokusering och att övervinna sig själv.

I slutändan har man ändå bara sig själv...

Dag: 127


Nej jag känner mig inte tom. Jag känner mig helt jävla överfull av känslor som jag inte har en faan aning om vart jag ska göra med. Känslorna stoppar mig från att andas, de kväver mig, tar struptag om min hals. Det gör så jävla ont!!!!!!! Ilska blandas med sorg och längtan. Ett hat mot mig själv att det blir så.


*andas djupt*


En röst inom mig viskar ömma ord - Han finns där. Han ser dig. Han vill inte att du ska må så här. Och jag tror på det, jag vet att han inte vill det. Men jag känner mig så otrolig liten utan dig. Så mycket jag oroade mig över dig. Om, om, om. OM jag hade. Om det hade vart så. Om, om, om. Allt jag vill är att du ska komma tillbaka. snälla...

Tom

Helt tom. Så saknad. Så efterlängtad. Många tankar. Många tårar. Orkar jag?

Dagens önskningar

Att skapa sin dag utrifrån att tänka efter vad man vill ha ut av sin dag, eller SKA ha ut av sin dag kan vara ett bra verktyg för att inte bara "slösa" bort sina dagar. Varför inte skapa en dagens önskelista.

Önskan nr 1:
Att mitt träningspass på gymmet kommer bestå av 15 minuter efter varandra av crosstraining, stepmaskin, löpbandet, cykeln. Följt av 40 minuter ben, triceps och rygg träning.

Önskan nr 2:
Att de stövlar jag spanade in på en annan persons fötter igår finns kvar i butik och passar mig.

Önskan nr 3:
Att min diciplin inte sviker mig och jag genomför ytterligare ett kapitel inför tentan.

Önskan nr 4:
Att tåget min älskade bror kommer med inte blir försenat. Men jag tar med böckerna för säkerhetsskull.

Förutom dessa egoistiska önskningar hoppas jag att min dag fylls av andra människors lycka och välmående.

Äventyr på G

Många ljusa stunder att se fram emot inom den närmaste tiden. Känns väldigt bra. Det behövs för att väga upp den tyngd som kommer på fredag. Att bara välja plats på kyrkogården var många gånger färre än jag hade föreställt mig. Men det är en fin plats. Det känns bra. Och är så tacksam för att mina släktingar tyckte det var okey.

Dubbelpass på G idag. Nyss vart ute i vår solochregnet på 30 minuters löpning. Andra passat kommer vara på gymmet antingen under eftermiddagen eller kväll. Bröst, axlar och biceps. Funderar på om jag ska lägga in lite mera krut på triceps nu några månader. Har sett andra som gjort det och fått bra resultat bara genom att öka till att involvera triceps varannan gång. Ska nog provas.
Måste komma igång med sommarstyrkaschemat också. Gymkortet går ut 14 maj. Sen är det ute i ur och skur som gäller. Lägga upp träningen efter jobbschemat sen när det kommer. Känner jag mig själv rätt kommer det bestå av mycket morgonträning, brukar bli så på sommaren.

Sikte mot böckerna igen!

ÄNTLIGEN!!

Tre dagar av total vila och längtan är över. And I did it =). Kanske inte låter så mycket för världen men för mig är det mycket känslor i det. Men det som väntar på nåt... Dagens pass var helt underbart tok härligt. Vilket jag inte alls kände innan. Energin i botten och somnade när jag satt på biblioteket och pluggade. Störde mig på tjejerna som satt bakom mig och tjattrade och tänkte många hemska tankar. Men tillslut bestämde jag mig att nej nu får jag sluta sitta här och irretera mig på dem och bara känna mig allmänt körd i botten och satte av mot gymmet. Planerade fram dagens pass utifrån formen och tänkte att jag kör bara 10-15 minuter på crosstrainern och sen går över till styrketräningen. Men inte inte. 15 min crosstriner, 15 min backe (stegmaskin?), 15 min löpning och 15 min spinning. Sen.. sen gick jag över till styrkan. Körde relativt tunga tätt på följande för triceps, mage och rygg. Hann med 8 övningar på 30 minuter. Brukar snitta ganska exakt på 6 i vanliga fall.

Finns bara ett ord som kan förklara känslan efter passet. Eufori!

Baby we were born to run

Efter fyra timmars sömn i natt och två kvällar/nätter av jobb tänkte jag att idag tar jag en vilodag. Ingen löptur, ingen styrketräning, ingen promenad, ingen fysiskt aktivitet alls. Och shit vad svårt det är. Jag tittar på mina nya fina skor varje gång jag kommer ner i hallen och bara längtar så att få snöra på mig dem och ge mig ut. ABSTINENS!! Kroppen undrar vart den ska göra av med all energi.

Springsten kan inte ha mera rätt:
Baby we were born to run...

G som i nya löparskor

Min triggers inför förra tentan. Får jag G får jag köpa nya löparskor. Och gissa vad det stod på tentan när jag fick tillbaka den. Jo G. Så 40 minuter av gårdagen spenderades på Inter Sport provandes många olika skor med olika stötningar, pronation, utformningar och sulor. En lärorik och intressant föreläsning av personalen där fick jag. Mycket uppskattat. Dessutom en 30 dagars provtid så om jag får minsta skoskav de första 30 dagarna är det bara att gå tillbaka och prova ut nya. Fick rådet att inte springa för länge i dem första gången då det geleliknande materialet i hälen formar sig efter värmen på foten så för bästa passform ska foten inte bli för varm den första gången man använda dem. Helst bara en kortare löprunda eller ännu hellre en längre promenad. Detta råd tänker jag ta till mig och sätta av på 2 timmars promenad i vårvädret.

Min 10 dagar med hårdare träning än normalt är slut nu och målet är att försöka vila ut kroppen lite nu i fyra dagar innan jag påbörjar en ny 10 dagars period på måndag. Har inte hållt så hårt på anteckningarna av träning dessa 10 dagar utan mest fokuserat på att vikterna skulle vara tyngre, långsträckorna längre och intervallerna snabbare. Vikterna har vart tyngre. Men inte tillräckligt fokuserad, intervallerna har vart lite mesiga vissa gånger men känner att sträckorna har jämnat ut det hela i slutändan. Fyra gånger 1 mil på 10 dagar ser jag som ett bra resultat.

Okomplicerad vs Besvärlig


Jag anser mig vara en ganska okomplicerad människa. Jag hakar inte upp mig på småsaker, öppen för nya saker, försöker "ta tag" i mig själv när jag känner att jag behöver det. Men jag har mina principer och saker jag har otroligt svårt att rubba på. Eller inte vill rubba på. Jag strävar efter att få en kropp, så väl insida som utsida, som jag trivs med. En kropp som kan bära mig. Tror att min fixering vid styrketräning ligger i att jag vill kunna bära mig själv som den individualist jag är. När jag faller, titt som tätt, vill jag orka resa mig igen. Jag vill vara säker på att jag orkar både fysiskt som psykiskt att sakta men säkert ta nya vacklande steg när jag tappar fotfästet. Helst vill jag veta att jag backar innan avgrunden är för nära.

Mitt kontrollbehov över mig själv, har jag upptäckt, kan av vissa anses stötande. Det är främst min kontroll över träning och mat jag talar om. Men lika provocerande det är för andra att jag inte äter den där glassen trots att jag kanske vill, och tar ett äpple istället, för jag vet, att jag efteråt mår bättre, lika provocerande är det för mig när man hör kommentarer om att du bara bantar hela tiden. Jag bantar inte!!!!!! Jag håller koll på min kropp! Min kropp trivs inte med socker och onyttig mat. Den vill inte ha det. Måste jag då äta det?, bara för att visa för andra att jag minsann kan äta det även jag. Fattar inte själva grejen. Jag tränar inte och håller koll på min kropp för att provocera andra eller verka duktigare än genomsnittet bara för att jag tränar så mycket. Jag gör det för att JAG TRIVS MED DET!!! Utan min träning och kontroll är det inte jag. Utan att skriva ned och hålla koll på min utveckling styrkemässigt finns jag inte. Utan att lägga ihop km + km, räkna ut medelhastigheter, planera in intervaller, backar, tempoöppning, variera konditionsträningen, prova nya träningsformer, laga nyttig mat, neka hamburgare och feta pizzor, bojkotta potatis och pasta som normal mat vet jag inte vem jag skulle vara. Detta är jag. Låt mig vara så eller stick!

Got the feeling for a second



Hade en underbar timme i skogen. Lagom tempo efter gårdagens mil. Avslutade med styrka och stretchning på underbar plats i skogen. Se bilden och njut. Jag älskar min skog! Känner mig som Ronja Rövardotter. Vår vrålet föresten vrålade jag för några veckor sedan.
När jag gick ut ur skogen. Ner över gärdet, såg ut över gården, så tänkte jag som så ofta på pappa och kände en känsla jag inte känt på väldigt länge. En kort kort stund. Kände jag känslan av ro. Allt var helt tyst förutom några fåglar som dovt kvittrade sin kvällssång. Solen lös på skogen bakom huset, det blir liksom gyllene då. Som om skogens gröna granar förvandlas till guld. Min enda tanke just då var: Just här, just nu, vill jag stanna tiden. Hämta hem min pappa, för att bara en sista gång få ta en promenad i skogen med han. Han skulle ha älskat det. Du är saknad!


När träningen inte blir som man tänkt sig


Hade ett prova-på-pass med kettlebells med en kompis inplanerad idag. Men han vart sjuk. Laddat hela dagen för det. För det är så jag gör. Laddar och längtar efter dagens pass. Så när ett pass bara blir inställt när jag längtan och laddat sinar ofta fantasin och jag vet inte vad jag ska göra. Men hux flux kom jag på det. Kollade ut genom fönstret. Och vad såg jag? Självklart sol i denna super fina kväll men även att vinden har mojnat och skog!!! SKOG!! Blir årets premiär löpning i skogen. Kolla torrheten och nedfallna träd efter vinters snöfall. Visste ni att hela skogen är en otrolig stort gym? Ett träd som ligger ned blir en bänk att göra armhävningar från eller en step bräda. Eller varför inte krypa under och hoppa över? Backarna ligger tätt och ojämnheten i marken gör att alla möjligt konstiga muskler i kroppen får jobba. Är det för tätt med träd för att springa får man klättra. Dips mot stubbar och chins i grenar. Kan det finns nåt bättre gym än skogen en sån här underbar kväll?

Fokusering och glädje på hög nivå.

DET ÄR VÅR FÖR SJUTTON =)

Är det bara jag som får extrema behov att snickra när våren kommer? Jag vill såga, spika, måla, skruva, vara kreativ. Skapa. Bygga. Gah! Jag vill ha ett litet skruttigt hus på landet att pyssla med. Ett litet rött med vita knutar. Gärna små konstiga vinklar, förråd och skrymslen. En trädgård att dona i. Planera och konstruera. Drömma och uppfylla.

Pappa hade älskat denna dag. 112 dagar, 3 timmar och 4 minuter.

Fredag i välmående tecken


Underbar fredag. Träning, skola och mycket trevliga timmar på Ost och Vin mässan. Smakade några ostar men det är inget större intresse hos mig. Vin däremot blev många smakningar på. Tur att varje smakning inte genererade i så många cl. Blev måttligt berusad av så väl vimlet som alkoholen. Stämningen var hög och alla var så glada och trevliga. Kort sagt en trevlig kväll.

Träningen klarades av i morse. Det var en seg och trött Pernilla som äntrade gymmet och påbörjade minutrarna på crossen. Då musiken dog snabbt i öronen bestämde jag mig för enbart uppvärmning och sen övergå till styrkan. Bröst, tricept och biceps stod på schemat och jag knatade på i en timme. Efter det var energin lite bättre och 20 minuter lugnt tempo (9km/h) på bandet blev avslutningen på passet. Kändes som ett bra pass trots segheten i kroppen.

Ser fram emot fint väder och en förhoppningsvis lång tur i morgon =)

Jobb, plugg och god mat

Men var tusan hittar man handskar till styrketräning i typ storlek extra small. Mina händer måste vara sjukt små eller annars tillverkas det bara till grabbar. Jag drunknar i small och mindre finns inte nånstans i Örebro. Får fortsätta med internet tror jag bestämt. Gillar inte valkar i händerna och vikterna börjar blir för lätta. Hmm... Tur att löparsäsongen drar igång på allvar snart =)

Kvällen avslutades med spansk mat på Mingla i Örebro. Blev bjuden av mor. Mysigt sällskap men ingen höjdar mat direkt. Den "färska" svärdfisken har nog vart död ganska länge. Och pickelsen från willys burken var inte heller speciellt imponerande. Inte lätt att handskas med matkritiker på restaurang. Tur att jag var så himla hungrig så till och med gyllene måsen hade gått. Men mammas förslag på Mingla var klart bättre, iallafall ur näringssynpunkt.

Morgondagen ägnas åt träning, föreläsning och Vin och ost mässa på kvällen. Ska bli nice att spendera lite tid med nyfunna vän.

Det rullar på...

Kom på att tänka att just nu är det ganska bra ändå


Efter en påskhelg med släktkalas med många barn, påskpyssel, lammklappning och tjo och tjim, Björkviks besök och klinkersläggning, avtackning av kocken a la personalfest, nya vänner, jobb, träning, London bokning så känns det just nu faktiskt bra. Känslan överraskade mig för den har inte funnit sen före 20 december. Men just just nu. I denna stund. Känns det bra. Framtiden bjuder på vin och ost mässa, högskoleprov, grupparbeten, föreläsningar, Stockholmsresa med underbaraste vänner med Bounce och danskväll inplanerat, Gastro Nord, bokföring, mera jobb, mera träning, London resa, en förhoppningsvis härlig sommar och en liten liten solstråle börjar lysa fram i mitt sinne. En stråle med längtan och hopp. Längtan efter dig delas med längtan till livet. Hopp om att det kanske blir bättre ändå. Snart kanske det inte bara är en artighetsfras som automatiska kommer ur en när någon frågar hur man mår utan kanske sanning.

Tack pappa! Jag älskar dig oändligt, för evigt. Jag vet att du har det bra. Och jag vet att du vill att jag ska ha det bra. Att jag ska må bra. Det gör mig stark. Du gör mig stark.

Ut på nya äventyr!

LONDON

London är bokat =). 5-12 Maj. Kommer bli såååå kul =).


Milen under 50


Äntligen, I did it! Och det gick sjukt enkelt. 1 mil. 49.50 min. Nytt PB and I feel just greate =).
Fick dessutom nys om att det kanske finns reserv platser på Göteborgsvarvet.. Ska verkligen kollas upp närmare. Vill så gärna springa det =)

Min, vågar jag nästan helt säga, favoritbloggerska Emliscious har gjort sjukt bra framsteg på sin diet och jag blir så himla imponerad och peppad av henne. Bara måste hylla henne lite! *Stora applåder och busvisslingar* Ska snart sätta igång jag med =). Ska börja planera och strikta upp det vilken dag som helst och sen är det bara att köra. Inga undantag. Just to do it =)


ATT TRO PÅ SIG SJÄLV


Att tro på sig själv.

En av grundprinciperna inom socialpsykologi tar upp just tron på sig själv. Att man ska tro på sig själv och sin förmåga. Men även att det kan vara missvisande. Västvärldens samhället bygger på individualism och en fanatisk uppfostran som säger att man ska kämpa på och inte ge upp. Det svenska samhällets bygger på ett giggel av glada uppmuntringar i stilen "Du klarar det, ge inte upp, du är bäst, du vinner, du slår alla andra". Du, du, du, du, du. Men jag då? Vart finns jag i alla det här? Vad vill jag som individ uppnå med det jag gör? Måste jag ha VG och alla rätt på provet för att jag ska känna mig nöjd eller är det för att omgivningen ska känna sig nöjd? Eller för att jag ska känna mig nöjd gentemot omgivningen?

Pernilla och nötpåsen


Vikten av att få i sig fett och speciellt rätt sorts fett är stor. Det märks på vågen. Om jag utesluter fettet står vikten still. Slänger jag in en näve nötter varje dag ger det underverk. Även på humöret. Bättre koncentration, bättre uthållighet och bättre fokusering. Detta hänger ihop med en funktion i hjärnan som måste ha fettet runt sina axoner för att kunna fungera. Undviker man fett under en längre tid kommer detta fettet att sakta försvinna och man kan inte koncentrera och fokusera lika bra.

Och att få i sig fett genom nötter är alldeles utmärkt. Min favorit just nu är att blanda naturella cashew med saltade. Det är stor smakskillnad på dem båda och jag äter dem helst för sig när helst kroppen säger att "Jag behöver energi". Problemet är bara att jag äter endast de hela. Jag gillar inte de som redan delat sig. Eller gillar och gillar. Jag älskar att känna när nöten delar på sig när man tuggar lite försiktigt på den. Det är en satisfaction som jag kan få abstinens av bara det. Detta leder till att det blir många påsar liggande med halva nötter. Som tur är äter mamma upp dem. Men det är betydligt färre hela än delade i en påse. Vilket resulterar i att antalet inköpta, öppnade och enbart-uppätna-hela-nötter-i-påsar är många i vårt skafferi. Och ja... köper jag i lösvikt står jag och petar ut de hela nötterna med plastspaden =).

Grymt seg morgon



Efter en grymt seg söndag verkar denna måndag börja i samma tempo. Att bara stiga upp ur sängen var som att bestiga Mount Everest. Vissa dagar bara är sådana. Kroppen hänger liksom inte med tankarna utan rör sig i slow motion, om den ens rör sig alls det vill säga. Spenderade mestadels av dagen igår i horisontellt läge framför dator och tv. Vilket var typ, sjukt länge sen, jag gjorde sist. Var nig behövligt. Och vips är klockan halv åtta, och jag som börjar klockan åtta. Och det enda jag har gjort är att äta frukost. Opps... dags att vakna nu Pernilla!

Magiska regn

Jag var ute och gick och i mina hörlurar dök You raise me up med Josh Groban upp. Mina tankar landade som så många gånger hos pappa. När min första tår rann nerför min kind började ett regn falla. Det var pappa som grät för vår sorg. För det onda som sitter i bröstet. För att vi kämpar oss i genom varje motgång med tanke att det är det han vill. Tack pappa för att du finns hos mig.

You raise me up
"A death can become an important organizer of experience that separate the past from the present".

Ibland är det skönt att läsa vetenskapliga texter som kan förklara varför man känner på ett visst sätt. Att veta att det jag upplever är ett vanligt tillstånd. Visst är det tuff text att läsa om döden och sörjande kapitlet i psykologiboken just nu. Men ur ett längre perspektiv är det nog bra. Läste även att det är vanligt att man upplever positiva saker även ur en sådan sak som att en nära har gått bort. Man blir mer nära med personer i sin innersta krets och upplever livet mer tacksamt. Tar till vara på stunderna och får mera gjort. Man inser att man inte har en aning om hur länge man får stanna kvar. Vilket gör att man vill uppleva det man drömmer om. Man hakar inte upp sig på det negativa, man tänker inte lika negativt längre. Allt går, allt ordnar sig. Man "tar tag" i sin själv, skakar om och ut faller allt negativt man förut sett och kvar finns bara det positiva.

Som en vis svenska göteborsk tv-serie säger: "Glöm dina bekymmer. Imorgon kommer nya".

I spin my head right round


And my leg to =). Livets andra spinningpass avklarades idag galant. Efter åt några benövningar och leka apa i hulkgropen (ja jag var ensam där så ingen såg mig). Borde egentligen plugga men är tillfälligt upp och öronen förälskade i facebook och mina jongleringsbollsar så det går inte så bra med det =).


2010.1 after 20 dec


Vet inte riktigt vad det beror på. Ålder, senaste månadens händelse eller bara tidens gång men jag märker själv att jag förändras. Mina värderingar och synsätt på vissa områden har bytt skepnad. Jag är fortfarande jag men jag i 2010.1 after 20 dec. Jag börjar så smått inse vad livet innebär. Absolut inga stora berg av upptäckter vad livet handlar om men ett sandkorn här och där. Och jag trivs med det. Vissa dagar rullar det på i lagom tuff-tuff-tåget anda och det mesta känns bra, andra dagar går i virrvarr och såväl fysiska som psykiska känslor snurrar runt i tornadofart. En del dagar känns lika menlösa som en stillastående bilkö och andra är lika spända som när man sitter högst upp i fritt fall och väntar på att falla. Jag börjar inse att livet verkligen är en roller coaster och inte en merry-go-round. Allt är inte mjuka små moln i pastelliga färger och vackra djur, ljuvlig musik och lättvind i håret. Allt är inte heller svart på vitt, hårt och eländigt. Det finns ljusa stunder och det finns mörka stunder. Det är så livet funkar. Det finns inget tillstånd i livet där allt är bra. Utan det är en blandning mellan stunder då man känner att allt är så sjukt meningslöst och likgiltigt att man lika gärna kan skita i det till stunder då man faktiskt skrattar och ler, inte bara utåt utan av inuti.





gah..... gah.... GAH!!!!!



Mina vänner och jag pratade här-om-dagen vad vi helst skulle byta på oss själva (utseende mässigt) om vi fick byta nåt. Mina knän svarade jag. Jag har ändrat mig. Jag skulle byta min högra vad!!! Den satte stop för hela löpningen idag... och som kroppen skrek efter den,,, peppat mig själv hela dagen och j-vla förbannade kramp ville inte ge sig =(. Sitter här fortfarande med mojande smärta...

Tummen ned för vader som krånglar =(

Så kan det gå...



... att man blir ensam lämnad i ett kök på lunchrestaurang när man egentligen bara ska bli introducerad till nya jobbet. Men men.. det ordnade sig.

... att även i ett plusgiro gömmer det sig en massa fel som måste detektivas fram och rättas för att bokslut ska stämma. Men men... det ordnade sig.

... att trots efter 12 timmars jobb och tidspress så gick 40 minuters löpning på bandet galant. Varav 20 var över 11km/h =).

... att jag är grymt trött och så snart maskinen med träningskläder gått klart och jag hängt det kommer jag stupa ned i sängen och sova mig till en ny dag.

Vinterbarn

Jag är ganska nöjd med mig själv. För det mest. Inte så att jag går runt och tänker shit vad snygg jag är. Utan mest att okey. Jag är jag. Let it be like it is! Like it or dont give a shit about it! Visst får jag nojer då och då med saker jag vill ändra, hey, vem får inte det liksom? Men jag glömmer ganska snart bort dem. Det är inget jag lägger ned så mycket energi på. Och om jag hamnar i ett tillstånd där jag lägger ned energi på det brukar jag ändå inte komma fram till något annat sätt jag vill vara på heller. Men det finns en sak som ständigt återkommer, så där varje vecka. Jag är så sjukt avundsjuk på Rebecca Vinterbarn Elgs RÖST!!! Jag avgudar den! Om det är något någon annan har som jag vill ha är det den.

Lyssna här på P3 och Rebecca Vinterbarn Elg. Inte bara en fantastik röst utan även helt underbara, tänkvärda kåserier om allt vad livet innebär. Japp jag är helt torsk på henne.

Gårdagens träning



Förutom skidturen till Jossan på eftermiddagen på 5 km blev det ett styrkepass för rygg, mage och axlar igår. För övningar och vikter finns jag på Kolozzeum istället.

Hade en supertrevlig vin, chokladfoundu och tjejkväll igår. Helt ultimat sätt att spendera en annars ganska långseg måndags kväll på. Planeringen inför den stora midsommarfesten är i stort gång. Bäst att vara ute i god tid.

Hade egentligen tänkt vila idag men är så grymt uttråkad och vinden viner utanför fönstret i minusgradig luft så det får nog ändå bli en tur mot mitt andra hem för att komponera ihåg ett stadigt ben, triceps, biceps och bröst pass.

Love!

Vårtecken



När klockan ringer klockan sex på morgonen och det första man hör är fåglar som kvittrar.
De första mopederna är ute på gatorna, fika på trappen i underbar sol, bilen glider fram på torra vägar och solglasögonen sitter där dem ska. bilrutan måste tvättas pga fågelskit.
Trots den meterhöga snön som ligger kvar och kylan som envist går under -10 varje natt så tänker iallafall jag här med förklara att våren har kommit =)

Första spinningpasset


Normalt sett brukar mina stunder på träningscykel vara ungefär 10 minuter. Kanske max 15. Idag överöste jag mitt rekord flera gånger om och gick på 50 min spinning. För en inbiten löpare som jag så var det verkligen en omställning. Mjölksyran var snabbt på plats trots lågt tempo på 7:an och inte allt för högt motstånd varken på 8:an eller 9:an. De två 10:orna vi hade däremot slet jag ordentligt. Gillade den positionen bäst och eftersom det bara var 30 sek intervaller gick det att hålla ut. Dom starka 3 minuters 8:orna var betydligt jobbigare.

Men jag gillade det. Ytterligare ett ställe att pressa och utvecklas på. Så regniga sommardagar vet ni var ni kommer hitta mig.

Körde även triceps och bröst.

Shockhelg för kroppen

Dagen kommer spenderas med några timmars amatörskidåkning. Något jag vanligtvis inte ägnar mig åt så kroppen kommer få en rejäl shock av denna motion istället för vanliga löpningen. Dessutom har jag impuls uppskrivit mig på ett spinningpass i morgon kl 15. Kostar 60 spänn och om jag inte avbokar 24 timmar innan så måste jag betala oavsett om jag går eller inte. Alltså måste jag dit. = måste vara smart ibland.

Aldrig i hela mitt liv varit på ett spinningpass förut. Har stora förväntningar på svett, svett och tårar =). Me like!


100312


Vad gör man när man märker att ens drömmar sviker en? När man en dag upptäcker att shit, vad vill jag egentligen? Måste jag veta det? Kan man leva dag in och dag ut och bara leva nu? Känner mig instängd i mig själv. Och samtidigt som jag skrev det insåg jag att det är precis så det är.

Jag är instängd i mig själv!

Det finns ingen som kan ändra på mitt liv förutom jag. Vad vill jag? Vad vill jag med livet. Nyss fyllda 24, har jag tur överlever jag min 85 födelse dag. Och om jag inte gör det spelar det egentligen någon roll? Så länge jag kan känna att jag gör det jag vill. För det är bara mitt liv. Min stund på jorden. Så vad vill jag med den? Vart är min tro på mig själv? Vart är min energi och "livsglädje"?

Det är lätt att le åt andra men hur lär man sig att le åt sig själv?

Dagplanering

Sitter på skolan och väntar på inkommande gruppmedarbetare. Egentligen hade jag tänkt mig hit lite tidigare för att plugga lite men fastnade framför kusins blogg istället. Söt pojke de har =)

Tisdagens rygg och bröst pass har verkligen satt sig. Ökade på vikterna rejält och pressade mig till det yttersta. Vilket känns. En otrolig träningsvärk från nacken ned till magen. Fantastiska skönt! =).

Dagens pass kommer förhoppningsvis innehålla 35 minuter löpning. Dags för intervall. Lugn uppvärmning, 400 meter spurt, 2 min lugnt tempo upprepas 8 ggr. Därefter nedvarvning. Efter det mage, triceps och biceps. Tanken är att ligga på plus från normal vikt och orka max 8 rep i 3-4 set. Dags redan nu att förbereda sig mentalt.

Över och ut. Dags för träning av hjärncellerna. Kommer drömma mig bort till kvällens träning när rastlösheten slår in.

Sega ben och mental svaghet

Sjukt seg löppass idag. Sprang utomhus och det blåser. Inte mycket men blir stor skillnad i tempot och explosivitet till skillnad från inomhuslöpningen. Schemat visade på 40 minuter i tempo så du klarar av det. Fuskade lite och stannade på 35 minuter. Sträckan jag trodde skulle vara fyrtio minuter var slut, mina ben var sega och min go for it glöd svek mig. Vanliga jag skulle glatt fortsätta till slutet av de 40 minuterna men inte idag.

Antar att gårdagens amatör skidtur på 90 minuter satt sina spår i mina ben. Ska ut på ytterligare en i eftermiddag. Förutom skidåkningen var det bröst och rygg på gymmet igår. 45 minuter tungt. Hur skönt som helst =).

Nu blir det att stretcha en stund och sen sätta ner mina arma fötter i ett fotbad, en kopp julte och återgå till pluggandet =)

Måndags pass och nattplugg

15 minut i mitt bästa 5 km tempo stod på schemat. Märkte senast jag var ute att mitt 1 mils tempo låg runt 10 km/h. Så ökade på mitt 5 km till 11.5 km/h. Gick super det med. Var trött och gråtfärdig innan av dagens alla motgångar men när jag väl stod där på bandet så kände jag mig så otroligt lätt. Var en grymt skön tur trots tanter som bara ville ha låg musik och jag som glömde mina hörlurar. Körde bara några få styrkeövningar efter det och ägnade istället 15 minuter åt välbehövlig stretchning stället.

Nu är det plugg som inte hunnits med på dagen som ska göras. Blir nog nattuggla ikväll. Och upp klockan sex imorgon. Får sova en annan dag. Ce la vie!

Då: 7 Mars 1986 Kl 15.15

Mitt tjugofemte levnadsår påbörjas snart. Firade igår med barnkalas bland släkten, massa skratt och bus, rödvin och prat. En mycket trevlig kväll som övergick i en runda i Örebro. Rockbaren och Harrys. Dansa hela natten med underbaraste vännerna. Champagne vid tolvslaget. Helt klockren dag. =)

Sovmorgon idag, frukost med mor och bror =). Chokladtårta med lemon curd och grädde. Mums mums =)

Fortsätter med fika, stretchkurs, årsmöte och middag med gymnastikföreningen för att sedan avsluta kvällen med lite kortspel med mamma och broder. En kanon dag helt enkelt =)

Överlycklig över mitt beslut

Hur ens negativa tankar påverkar än.

För några inlägg sedan skrev jag att jag inte är den typ av tjej som springer utomhus på vintern. Började idag fundera på varför. Vad menade jag egentligen med det? Har jag ens provat att springa på vintern? Svar: Ja! Nu har jag det =) Helt fantastisk underbart var det. Tanken var att bara jag provar är jag sjukt stolt över mig själv. Kom snabbt in i ett flow och några minuter blev till 65 innan jag var hemma igen =)

Överlyckligöver

T j u g o f y r a m i t t å r

Under mitt tjugofemte levnadsår ska jag fokusera på en sak främst. Mig själv.
Jag ska lära mig att göra det jag vill och mår bra av. Ändra på sådant jag inte trivs med, avsluta sånt jag inte vill fortsätta med och påbörja nya spännande saker.

Ibland måste man kasta sig in i saker och tillåta sig falla handlöst bara för att märka att man alltid orkar resa sig, damma av själen och gå vidare.


Varning för hysteriskt skrattade och skrikande brudar i skogen

Haha. Inte skrattat så intensivt på länge. Mitt motto "En dag utan aktivitet är inte en dag" fick mig och min mor ut på en tur på längdskidorna så här på kvällskvisten. All denna snö och lite skare har gjort att man kan åka genom skogen och det var precis vad vi gjorde. Lika ringrostiga båda två. De minsta nedförsbackarna blev stora hinder och rädslan för att inte hinna stanna innan träden var stor. Men kan man inte stanna, då sätter man sig ned =).

The state is a fact


Det finns två saker som avleder mig från träning. Det första är socialt. När något hejdundranderolig socialt evangemang är på G eller om någon i min närhet behöver mig. Det andra än när jag blir sjuk. Att träna när man är sjuk är idioti för mig. Med sjuk menar jag när man själv känner att nej vänta nu, nu står det inte till som det ska inuti mig. Igår och idag resulterade i det senare. Så idag är det vila som gäller. Tror dock på att frisk luft är bra så länge man själv känner att man orkar med så det blir en lite promenad innan mörkret faller. Tills dess är det utvecklingspsykologi och citrusfrukter i alla dess former som gäller.

Optimal webbsida


Som den hängivna strumpfantast jag är har jag hittat den mest optimala webb-shop-sidan Happysocks.com. Vem skulle inte vilja spendera sin födelsedag i ett par sånahära? *presenthint*



När huvudet känns närmare marken trots att man står upprätt

Antar och godtar att vissa dagar bara är sådana. Dagar när sorgen finns i varje tanke och minnen dyker upp i allt man ser. Det är bara att flyta med. Vet att det blir bättre. Kanske till och med bra. Även om det ibland känns som om lycka är en känsla långt bortom horisonten vet jag att vägen dit inte är oändlig. Finns det något starkare tillstånd än saknad och längtan?

Många intryck på-en-och-samma-dag

Gårdagen gick i måndags-katastrofens tecken. Vissa dagar känner man det redan när man vaknar. Att denna dag kommer gå fel. Och visst gick den fel. 4 timmars restid istället för 50 minuter, 2 halkningar, hungrig och pank, planerad styrketräning på kvällen fick ge vika för bussväntning, huvudvärk --> svårt att hänga med på föreläsningen. Men med facit i hand var det även en hel del positiv saker med dagen. Emilia fyllde år, jag fick skratta mycket med henne, jag trotsade vädret och köpte såväl joggingpants till utomhus löpningen som solglasögon, min första tenta i Psykologi A blev godkänd, jag tränade min löpning på morgonen så det vart ett pass åtminstone. Idag känns det varken mer eller mindre att gårdagen gick så snett. Vissa dagar har nog bara tendens att göra det. Bara att resa sig med huvudet högt och ett stolt leende på läpparna. Jag är inte mer än människa =)

Som sagt blev löpningen av: 15 min i 5 km tempo stod på schemat. Startade lugnt på 6km/h. Ökade till 8 under sju minuter satte på konstant 10,5 i 1,5 lutning. Gick bra. Kan nog öka något av det till nästa vecka. Nedvarvning resterande av 35 minuters passet med 10x3 hoppsteg för explosion. Kändes bra. Körde 20 minuter mage efter det.

Dessutom var det 1 mars igår. Vilket enligt min träningsplanering visar tung styrketräning överkropp. Det var jag skulle köra igår kväll. Mage-rygg. Idag biceps-triceps. Sen på fredag eller söndag bröst-axlar. Kommer istället väva in gårdagens mitt under de resterade två dagarna. För att hinna med. Tiden är knapp denna vecka men att prioritera bort träningen underlättar aldrig.

Min söndag




"En söndag utan måste och krav. Bara jag och djuren"



"Vissa dagar är det bara lugn och kärlek som gäller"



Tränings upplägg

Ännu ett träningspass avklarat.
Håller på att följa ett program från Iforms tidning för att komma upp i bra resultat för en halvmara. Har sprungit i flera år men aldrig kört något längre lopp och egentligen bara kört fem-sju km och sen känt att det varit bra. Men nu har jag alltså börjat med detta program. Det håller på i 30 veckor och jag har nu avslutat vecka 2. Det känns bra att ha nåt att följa så man vet innan redan när man vaknar eller kanske till och med dagen innan vad som ska göras på gymmet den dagen. För det är på rullband jag kör än så länge. Att springa utomhus på vintern har aldrig varit min grej men gjorde en deal med mig själv idag.
När termometern visar 10 grader för första gången, den dagen ska jag börja springa ute istället.

Dagens träning var alltså 30 minuter i 5 km tempo + uppvärmning och nedvarvning. 5 km tempo för mig är runt 10km/h. Då är jag ganska slut de sista minuterna och får kämpa med dem för att lyckas. Efter det blev det ben i 20 minuter.

Kvällen ska spenderas med egentid och vila. Börjar jobba 21.00-03.00 så lite sömn innan skadar inte.